Jag tror att jag nämt det tidigare men vi tar väl en repris: Jag är alltså född 14 dagar försent, som man säger. Och det har liksom förföljt mig genom livet. Hur jag än försöker då brukar jag bli liiiite sen. En ganska kul grej att säga då är just att jag kom till världen 14 dar sent men har tagit in den mesta tiden och nu är nere på 14 minuter. Eller så tycker bara jag att det är roligt, ni vet min humor...

Satt liksom på jobbet och bloggade förra gången och blev utskickat till plåtkråkorna mitt i ett inlägg, men man kan väl fortsätta ett par dar senare.

Jag hade väl inte kommit längre än till hur skönt hundarna hade det när vi var på sjön.

Det blev en helledig vecka och nu får man jobba igen. Denna veckan har jag gjort en bit över 50 timmar och det känns i kroppen, så nu sitter det bra med en ledig helg och sen hugga tag i jobbet igen på måndag.

 Nu börjas det pratas om i sommar, om hur mycket vi timmisar kommer att jobba, och jag kan ärligt säga att jag längar. Skönt att gå på plattan i T-shirt och tanka flygplan med solen i blicken, jag trivs med värme men har svårt med kyla. Sommartid kan jag ta mig för med vad som helst, är det lite varmt så får man se till att ha mycket dricka till hands, men vintertid vill jag bara gå i ide och stanna där tills det är 20 grader ute och strålande solsken.

Jag har haft vansinnig huvudvärk de senaste dagarna och inte fungerar några tabletter. Det sätter sig på humöret och känslorna rinner över ibland. En och annan jourman har fått erfara att denna veckan inte varit min bästa, men jag tror dom överlevt och bara blivit varse om att kvinnor ibland kan vara på ett alldeles uselt humör.

Älsklingen är och jagar och sen i kväll styr vi kosan mot Gävle för middag och bio. Det känns bra ett veckoslut som detta. Hoppas bara att Hamilton är nått att se, men iaf så blir det ett avbrott från vardan.

Nu måste jag bära in mer ved innan sambon kommer hem och ser att jag inte fått nått gjort.

Hej