Jag ska börja med att säga att jag är mycket intresserad av historia, det är roligt och underhållande att få lära sig mer om hur det var förr och vad som hände innan allt annat hände.

Med det sagt så ska jag erkänna att jag inte rikitgt hade koll på att dagen i dag är just den dagen då statsminister Olof Palme mördades på öppen gata. Men kanske fungerar ursäkten med att jag var 6 år när det hände och hade lite dålig koll på den tiden, så klart så har man sagt det ett flertal gånger under min skolgång men det har som inte riktigt velat fastna. Men vilken tur att man har en morgontidning som kan påminna den tankspridde och upplysa om att alla verkar veta var dom var just denna dag, jag minns inte mer än att mamma sa att en man hade blivit skjuten i stockholm. Så var va du när du fick beskedet?

20010911 minns jag. Jag hade somnat på soffan hemma i Vendel och mamma väckte mig och sa att ett plan hade krashat i New York. Jag hade en kompis som var i USA som aupair men jag visste inte var så jag ringde hennes föräldrar som sa att hennes familj planerat att resa till New York med ett av barnen blivit sjuk så resan fick skjutas upp.Det finns så klart inget som säger att dom skulle åka just till tvillingtornen men just då ville jag inte ha henne i samma land ens trotts storleken på just detta land.

Ganska konstigt igenligen att inte mordet klarats upp, jag menar mordet på Palme så klart. Otroliga resurser har lagt ner på att hitta mördaren men ändå har ingen dömts för mordet. Min hypotes är att någon sköt Palme och sen fick dom Pettersson och tro att det kan ha varit han. ibland har han sagt att det kan ha varit han men han är inte säker, vad är det för svar på frågan om man dödat någon. Men det är lätt för mig och sitta här och har en massa ideer. Pettersson var dessutom en mycket olycklig person som inte riktigt visste vad han gjorde jämt. han gillade ju sprit och droger har jag förstått, men jag undrar vad som dödade honom. Jag har hört att han hittades med svåra skallskador och att han aldrig återfick medvetandet. Men någon måste ju ha givit han dom skadorna och varför? Det får vi nog aldrig veta precis som vem det var som dödade Palme.

Nu ska jag fortsätta och njuta av min lediga dag

Hej

Men först av allt  DET ÄR ÖVER- för denna gång

Jag har överlevt helgen men det kan ha satt sina spår. Mitt högra knä knäppte och small mer än vanilgt i går kväll och idag small det nog för sista gången. Något har hänt i knät som gör det svårt att gå i trappor, men jag är fortsatt possitiv och tror nog att går över på några dagar.

Eftersom det är eftermiddagsvecka för min älskade sambo så blir det upp till mig att se till att maten kommer hem från affären och upp på talriken i ätbart skick. Men jag finner inte orken att åka till affären. Ska jag var helt ärlig så vet jag inte riktigt vad jag ska äta, kanske något med kyckling eftersom Daniel inte ser det som god mat.

Elinge Viltspårs kursutbud ligger nu ute på nätet både på elingeviltspar.se och otbk.com

Jag har satt deltagarantalet till max 5 eftersom det kräver mycket mark med viltspår, och ingen ska behöva vara rädd att komma in på någon annans spår om vinden ligger fel. Prova-På tillfällena kommer att rulla igång så fort det är snöfritt om man skulle vilja gå en kurs senare under våren eller sommaren. Alla domare är väckta från sin vinterdvala och dom kommer att finnas till hands om någon vill ha en officiell bedömning i slutet på kursen. Man kan även ta kontakt med mig om man vill ha ett spår lagt på annan mark än vad hunden är van vid och av någon annan än föraren.

Jag ska nog ta mig till affären nu.

Återkommer

Hej

Som så många gånger förr så tänkter jag börja med att gnälla på mitt jobb. Jag hade fredag och söndag inbokade tills igår, då fick jag lördag också, men va fan. Helgen är ju ändå förstörd så va spelar det för roll tänkte jag när dom ringde, men nu vet jag. Det kommer att innebära att jag inte kommer att kunna sova ordentligt på hela helgen och jag kommer att vara ganska otrevlig här hemma.

Vissa skulle kanske säga att eftersom jag inte trivs så ska jag skaffa ett nytt jobb, och jag håller med totalt, bara i går sökte jag tre jobb, och den senaste månaden har jag sökt över 25 jobb. Jag är inte ens kräsen över vilka jobb jag söker och ser man tillbaka på vilka jobb jag haft så kan man inte säga annat än att jag tar det jag får.

Men som jag sagt förr så blir det sällan som jag tänkt och jag kan bara hoppas att jag har fel även denna gång. Kanske blir helgen fylld av trevliga människor som är tacksamma och arbetskamrater som är hjälpsamma och kanske kan jag komma hem och faktiskt ta det lugnt på kvällarna.

Men så vet jag av egen erfarenhet att jag kommer att ha dåligt samvete för hundarna när jag bara vill sitta i soffan och ta igen mig efter en stressig dag. Då hoppas jag att Daniel ser deras behov och tar tag i saken.

Det jag behöver just nu och ännu mer när denna helgen är över är en spadag. Vi har sagt länge nu att vi skulle behöva komma i väg och bli lite ompysslade men tiden finns inte så som jag jobbar. Kanske kan vi hinna med det innan sommarens jäkt kommer igång.

Jag blev tillfrågad om sommarjobb på hemtjänsten i sommar, men jag sa att jag sökt annat men skulle återkomma om planerna ändras. Jag hoppas verkligen att jag hittar något vettigt att göra i sommar. Måste komma från vården, detta håller inte.

Nu börjar skid VM och jag kommer att sitta klistrad.

Hej

Ja stackars lilla jag, här sitter jag under en tjock och varm filt och bara fryser. Min älskling tände pannan i morse innan han for till jobbet så här är det varmt och skönt igentligen, men jag är av en annan uppfattning.

Hundarna ligger och trängs i soffan som vanligt och trotts att det är så fint väder ute så vill dom helst ligga kvar, men jag förstår dom. I morse när vi gick så hissade dom upp två eller tre av tassarna och sen försökte dom skita ståendes på en tass och lutandes mot plogkäpparna, måste jag säga att det inte gick så bra. Undrar när kylan ska släppa.

I tidningen i går så lovade dom plusgrader till helgen, men det har jag svårt att tro, och inte tror jag på någon vår heller, det är nog något som vi alla kommer att berätta om för våra barn och barnbarn.

(Denna text ska läsas med en skrovlig röst och lite högtravnade)

 "Tänk när jag var ung, då försvann all snö och det kom upp små gula blommor i vägkanten som kallade Tussilago, men dom kommer bara upp när det är snöfritt och de har det ju inte varit här på snart 30 år".

Nej otäcka mardrömm, låt det aldrig bli sanning.

Nu ska jag gå och fylla på med mer ved och sen krypa ner under filten igen och kanske sova lite. Men lite tur så kanske jag mår lite bättre tills Daniel kommer hem.

Hej

Jag var iväg och tog en fika bara men nu är jag tillbaka efter att ha burit in lite ved och ätit middag.

Redogörelse för mina spruckna drömmar var det ja.

Schäferblandisen hette Bamse, men kallades Basse. Han tränades men tävlades aldrig innan han tyvärr fick sluta sina dagar som följd av retrivereksem, bara 4 år gammal. Men det var han som väckte drömmen hos mig att bli polis. Jag vet idag att jag troligtvis aldrig blir det men drömmen har inte slocknat helt men jag tror ändå inte att den går i uppfyllelse.

När jag var liten så sa jag alltid att jag aldrig skulle gifta mig, min anledning var att jag var född till ett namn och det ville jag ha kvar resen av livet. Gud va fel jag hade. 1999 tog jag studenten och senare på hösten samma år bytte jag förnamn, jag hette Pernilla tidigare, mina föräldrar och vissa kompisar kallar mig fortfarande för Pernilla. Och sedan gifte jag mig år 2005 och tog då min mans efternamn som är Nyberg, Pernilla Karlsson förvandlades alltså till Jenny Nyberg. Märkligt

Ja jag vet inte riktigt va jag hade för tanke när jag började det här inlägget men nu är det klart och kommer jag på något nytt så får väl det komma med i morgon när jag skriver lite mer.

Nu blir det att bara ta det lugnt en timme till innan man ska gå isäng så man får en god natts sömn innan jag ska till jobbet i morn. Hoppas det blir en lugn dag för jag är inte upplagd för bråk och skrik denna veckan, det fick jag nog av förra veckan.

Hej

När jag var liten så älskade jag hästar över allt annat, min dröm var att ha en egen häst som bara jag skötte om. Jag hade turen att få ta hand om grannars hästar och rida dom ibland. Men allt eftersom tiden gick och jag tjatat och tjatat på mina föräldrar att dom skulle skaffa en häst till mig så började jag inse att det aldrig skulle bli så.

Istället började jag intressera mig allt mer för hundar och det var mycket enklare att få en sån. Min familj tog hand om en korsning som senare fick flytta i hos oss för gått. Han var en korsing mellan Collie, drever och troligtvis Gråhund eller Jämthund. Han såg ut som en collie med knorr på svansen. Han var snäll och så men i hans ögon fanns bara pappa och vi andra fick finnas med i bakgrunden. Han blev svårt sjuk och fick avlivas efter en misslyckad operation. Han blev 6 år.

När jag kommit in på min utbildning på Hundskolan i Sollefteå så skaffade vi en valp som var kosning mellan Schäfer o Golden. Han blev stor, hela 78 cm i mankhöjd och han var en trogen. Jag gick alla mina hundkuser med honom och han gillade allt från lydnad till agility, han fick även testa skydd och visst bet han men han hade svårt att se att det skulle vara roligt.

När jag senare flyttade hem igen så hade vi båda blivit lite äldre och klokare.

Jag lovar att fortsätta detta inlägg senare men nu ska jag iväg och träffa en kompis.

Hej

Ja här sitter jag med ett glas rödvin i ena handen och fjärrkontrollen i den andra. Frågan är nu gör jag fel om jag tömmer glaset utan att byta kanal, eller ska jag stänga av tven och bara supa mig full till total tystnad?

Jag är av den gamla skolan som tycker att uttagningen ska var en och samma kväll, programmet ska va länge än tillåtet och ingen ska orka vara vaken tills vinnaren har korats, istället ska vi alla titta med stora ögon på löpsedlarna i morgon och genast börja gnälla om att inte rätt låt vann.

Men det är bara min åsikt. Jag tycker att SVT, precis som vissa andra kanalen ,gjort en bra affär i att be tittarna ringa in och rösta, och när man har röstat löart så ska man rösta igen för att få fram den riktiga vinnaren. Lurendrejeri tycker jag.

Nej nu lämnar vi cirkusen runt toner, konstiga kläder och tonbyten och tar oss tillbaka till var som har hänt de senaste dagarna. Min kusin har varit hos oss en natt och två dagar. Skönt att träffa henne igen, det var länge sen och vi hoppas att hon vill komma tillbaka. Vi tog det mest lugnt och sen dagen efter var vill en kortis til stallet och borstade hästarna en stund, vi får fixa en helg när vi kan rida lite och mysa mer med hästarna.

Annars så har det bara varit lugnt och ledigt och nu har var avnjutit en god middag bestående av rökt rådjurslår med rotfrukter i ugn.

Vårt middagssällskap blev sjuk och vi sörjer deras frånvaro och hoppas på snart tillfrisknande.

Nu ska vi se om det är värt att läsa löpsedlarnas skvaller i morn eller om vi bara kastat bort en och en halv timme av våra liv, men som min gode vän brukade säga: den som lever får se, och jag tror jag överlever.

Hej

Det är inte bara och jobba inom hemtjänsten, man måste va beredd på att riskera lite också. Det är många gånger helt underbart att få hjälpa en annan människa och sen se lyckan i deras ögon, dom är ofta tacksamma och inte sällan vill dom ge något tillbaka. Rådanade lagstiftning hindrar oss från att kunna ta emot mutor och de säkerställer kvalieten och tryggheten inom vården.

Men lika ofta får man erbjudanden man önskar aldrig skulle ha uttalats, tex stora summor pengar. Jag har lyckats prata bort många konstiga och många gånger rent löjliga erbjudanden med att snällt ta emot en karamell istället.

Men det var inte det jag skulle berätta om.

Jag har nämligen blivit skadad i tjänsten.

I söndags var jag till en dam och hjälpte henne på med stödstumporna när jag upptäckte att jag skrurit mig i mitt högra långfinger. Såret var ganska djupt och det syndes tydligt på sårkanterna att jag skurit mig på något väldigt vasst. Jag tvättade såret så fort jag upptäckt det med först tvål och vatten för att sedan sprita av det grundligt, vilken plåga men endå måste det göras.

Jag var sedan ledig på måndagen för att sedan jobba tisdag och idag (onsdag). Och idag var jag till samma dam med samma strumpor och visst skar jag mig igen.

Nu vill nog många påstå att man inte kan skära sig djupt i fingret på ett par stödstrumpor, och ni har alla rätt. Denna gång märkte jag att det sved till i mitt högra pekfinger och jag insåg att något vid dörrhandtaget hade skurit upp ett likadant sår som på långfingret. Jag hade alltså skurit mig på en dörr vilket låter lika otroligt som det där med stödstumporna, men så är det. Och ont gör det vill jag lova och det är inte lätt att trycka på tangenterna. Undrar om jag ska anmäla om arbetsskada?

Nu ska jag ta det lite lugnt och kolla på filmerna som kom på posten.

I morgon får vi besök....

Hej