Som ni nog har förstått så har jag jobbat ett par dar. Och eftersom jag är vikare så blev jag satt i en för mig ny bil som jag skulle försöka lära mig, det gick så där.

Men först måste jag beklaga att vi blev tvungna att ställa i morgonens spårning. Jag kom hem sent och då hade det redan blivit mörkt och domaren hade inga möjligheter att lägga spåren då han var bortrest.

Åter till veckan som varit.

Bilen jag körde var denna gång en Volvo. Stark och snäll på alla sätt förutom att han var lite slängig. I kurvorna gick han som en orm och slingrade sig lite hit och dit, men om man bara sänker farten så kommer man dit man ska.

Jag fick köra mycket och innan jag ställde ifrån mig i går kväll så hade jag kört över 200 mil på 4 dagar. Jag är riktigt nöjd med det och jag kan nog säga att min körstil är i klass med de mer erfarna chaufförerna.

Men somjag sa så kommer jag skriva mer lite senare, det är mycket och göra så här första dagen hemma på länge.

Återkommer

Hej

Ja då var det dags för jobbvecka igen. Jag vet som vanligt inte hur min vecka kommer att se ut eftersom vi får lassen skickade till bildatorn, men i morn får jag ju veta.

Detta medför ju att man måste packa för att vara borta i tre nätter och det försöker jag göra nu. Men jag tror att jag hela tiden haft med mig lite för mycket saker. Jag brukar resonera som så att jag hellre har en sak för mycket med mig än att tvingas vara utan något jag "verkligen" behöver.

Men vad behöver jag verkligen då?

Jag har gjort en lista, vad tycker ni?

Ombyteskläder: Byxa, tröja och underkläder

Extra arbetsbyxor+ tröja

Badlakan

Sänglakan

Sovsäck

Kartbok

Kudde

Foppatofflor

Shampoo, Balsam, Duschcream

Hårborste, hårspray, hårsnodd

Roll on

Salvor 2 stycken

Sen kommer vi till sånt jag ändå har med mig även om jag inte skulle jobba borta:

Börs

Mobiltelefon

Labbare

Headset

Matlåda

Bestick

Nycklar

Vatten

Sockerskål (om jag skulle bli bjuden på kaffe)

Sked

Öronproppar (när jag jobbar)

Jag har packat upp hela väskan på sängen och kollat om jag kan banta ner min packning en aning, men jag tror inte det. Jag känner att jag behöver allt som ligger där. Det mesta ryms ju faktiskt i en och samma väska. Det är bara sovsäcken och kudden som får va på sidan om men det går ju bra ändå.

Jag är alltid lika spänd inför en ny arbetsvecka, och denna gång vet jag att flera av mina kollegor/kartor har semester och då vill jag inte ringa och störa. Men jag har packat ner kartboken så jag måste väl kunna hitta fram på egen hand nån gång. Men det känns lite extra tryggt när man kan fråga dom som vet.

Nej nu måste jag väl packa klart.

Hej

Igår var vi till skjutbanan för att skjuta upp för Björnpasset. Möligheten fanns att redan i söndags skjuta sig godkänd på den kulstigen som vi sköt utanför Tönnebro, men ingen i vårt sällskap lyckades blir godkänd.

Det är ett roligt skytte och man får lära sig vilka stöd som fungerar och hur man bäst ska använda stöden.

Björnpasset går till så här:

Det är tre stationer och följaktiligen även 3 figurer som man ska skjuta på.

Den första figuren står 80 meter bort och man måste ta jägarmässigt stöd. Med jägarmässigt stöd menar man frivilligt stöd men inte liggandes. Det finns en pall och en lång stör som man får använda sig av. Man ska avlossa 4 skott mot björnfiguren inom 40 sekunder.

Nästa figur står 40 meter bort och nu är det frivilligt om man vill ta jägarmässigt stöd. Samma sak gäller här att fyra skott ska avlossas inom 40 sekunder.

Den sista stationen går ut på att man ska kunna avlossa två skott i snabb följd. Man ska tänka sig att björnen kommer emot dig och det är inget krav på träff, bara att du avlossat två skott inom 4 sekunder.

Man skjuter alltså 10 skott och det är markering på alla men de sista 2 räknas varken träff eller bom.

Detta kan ju verka enkelt så här teoretiskt, men det är lite klurigare i praktiken.

Jag har upptäckt att det bästa stödet jag kan uppbringa är om man sitter på häcken och tar stöd med armbågarna mot knäna. Men det visade sig att om man dessutom tog stöd mot stören så blev det ännu lite bättre.

Första försöket misslyckades jag på men det var inte långt borta. Och i skytte så bör man försöka minnas vad man gjorde fel för att kunna rätta till det. Jag hade en lite för låg träffbild och fick ett skott utanför på 80 meter, annars satt dom där dom skulle. Men nära skjuter ingen hare så jag fick göra ett nytt försök, och denna gången gick det bättre.

På 80 meter hade jag en träffbild på ca 10 cm och på 40 meter satt kulhålen så tätt att vi kunde klistra tre hål med samma lapp sen fick vi klistra sista hålen med en egen lapp.

De sista 2 skotten som skulle avlossas fort men inte så noga vart dom satt, satt iallafall i huvudet och det skulle ha stoppat björnen om den varit på väg mot mig.

Björnpasset är en typ av övningskytte för att skyttarna ska få lära sig var och hur man skjuter en björn.

Många jaktlag har som interna krav att för att få skjuta en björn så ska man ha skjutit sig godkänd på björnpasset. Och eftersom Daniel och kompani har jakt i jämtland så finns chansen/risken för att dom får in björn på markerna. Jag tror nog inte att jag skulle skjuta mot en björn ens om jag chansen. Jag tänker mig konsekvenserna som följer om jag skulle skadeskjuta, en skadad björn är en mycket farlig björn.

Björnens träffområde sitter lägre och längre bak än på tex älgen. En del skott som går högt på en älg kan få den att stanna upp och sen ge möjlighet till ett andra skott, så fungerar inte björnen, den flyr så länge den kan och stanna inte förrens den ramlar ihop och dör.

Jag ska försöka ligga ut lite bilden på träffområden

Hej så länge    

Här kommer en liten text hämtad från Svenska Jägareförbundets jakttabell.

Hunden i jakten.

Tider för jakt och jaktträning med hund.

Jakthundar som är lämpade för respektive jaktändamål får användas av jakträttsinnehavaren eller av annan person med jakträttsinnehavarens medgivande vid tillåten jakt och jaktträning enligt följande:

Hund som förföljer vilt

(drivande-, kortdrivande- och så kallade stöthundar samt ställande hundar), efter:

Älg: 21 augusti - 31 deccember eller den senaste tidpunkt då jakten ska vara avslutad.

Björn: 21 augusti - den tid Naturvårdsverket särsklilt beslutar.

Hjort och Rådjur: 1 oktober - 31 januari eller den tidigare tidpunkt då jakten ska vara avslutad.

Viltsvin: 1 augusti - 31 januari.

Rödräv: 21 augusti - 15 mars.

Lodjur: 1 februari - 31 mars eller den senare tidpunkt då jakten ska vara avslutad.

Grävlling, Mårdhund, Tvättbjörn: 1 augusti - 31 januari.

Annat vilt: 21 augusti - 28 (29) februari eller den tidigare tidpunkt då jakten ska vara avslutad.

Som ni ser så är reglerna tydliga i att hund som är lämplig för ändamålet endast får släppas lös i skog och mark. Många hundägare tycks tro att bara för att jakthundarna får släppas så får även sällskapshundarna springa lösa i skogen. Det man inte tänker på är att jägaren har skyldighet att se till att hunden inte jagar vilt som den inte är ämnad att jaga. Samma regel gäller sällskapshundarna, och eftersom dom inte är ämnade att jaga något vilt så får de heller inte driva eller förfölja vilt. Alltså, hundar ska hållas under uppsikt eller kopplade under hela året.

Nu blir det till att släppa Booster för första gången denna säsong.

Hej

När jag nu ska redogöra för vad som tilltalar mig hos andra människor så vill jag passa på och säga att alla inte behöver tycka som jag, men så här tycker jag ändå.

Mycket viktiga egenskaper:

Självförtroende.

Men om jag stöter på en människa med mycket lågt självförtroende så vill jag gärna hjälpa. Jag har själv gott en tid i mitt liv utan att tro nått vidare högt om mig själv och den tiden vill jag aldrig ha tillbaka. Jag tror att man har större chans att lyckats i vad man än tar sig för om man redan från början tror på sig själv. Men visst kan ett nederlag vara tungt och nedslående men när man tagit sig upp igen så greppar man nog nästa chans hårdare och försöker lite mer.

Ärlighet.

Det här är ett ganska svårt ord, för det kan innebära så många saker och kanske inte var och en är avgörande alla gånger.

Med ärlighet så menar jag i första hand inför sig själv. Om man är ärlig mot sig själv så kan man se saker och ting ur ett annat perspektiv och då kanske också förstå andra människor lite bättre. Men om man är oärlig mot andra så är det väl ett tecken på vilken typ av person man är?

Jag vet inte vad jag tycker om det.

Det finns flera olika anledningar till att man inte alltid säger vad man tycker och man kanske inte alltid borde göra det heller.

Jag vet att jag många gånger ses som en sån som alltid säger vad jag tycker, men jag är mycket försiktig så jag inte sårar, hoppas jag. Det är inte alltid så att man är falsk bara för att man inte håller sig till sanningen.

Mänsklig

Jag menar i första hand att man har förståelse för att alla människor inte gör rätt första gången. Vissa misstag kan man till och med bortförklara med Den Mänskliga Faktorn. Ingen är perfekt, även om jag ganska ofta önskar att jag skulle va det, vi är alla olika och det är det som gör jämnan.

Men sen finns ju vissa speciella kriterier för hur min partner ska va.

Jag ska avslöja att när Daniel och jag hade skilt oss och jag var singel så satt jag upp tre krav på min nästa pojkvän.

Han skulle va:

Äldre än mig ( jag är född 80)

Längre än mig ( jag är 180 cm)

Han skulle tjäna mer pengar än mig.

De sista kravet satt jag nog mest dit bara för att jag ville att han skulle ha ett jobb som han tyckte om för det gör allt så mycket lättare, men det visade sig vara nog så svårt att hitta en kille med jobb.

Hur det än var så träffade jag faktiskt några som uppfyllde 2 av 3 och det kan man ju tycka är bra, men för mig så var vissa saker viktigare än andra.

Han MÅSTE va längre än mig. JAg vill kunna krypa in i hans famn och bli totalt omsluten av hans armar. Så som jag alltid blev av Daniel.

Ett tag var jag inne på att sätta dit ett krav till och det var att han inte fick väga mer än mig. Men efter ett tag så insåg jag att frågan om han vikt oftast ledde in på min egen vikt och den ville jag ju hålla för mig själv, så det fick räcka med dessa 3.

Så här med facit i hand så har jag insett att alla krav jag satt på min nästa, de uppfyllde redan min förra. Den var en andra Daniel jag ville hitta på där ute. Istället för att leta efter det som inte finns så insåg vi att vi hade de som vi ville ha och på den vägen är vi.

Så hur är Daniel då?

Jag kan ju börja med att han uppfyller faktiskt alla fyra av de krav jag satt upp.

Han är 2 år äldre än mig

Han är nästan 20 cm längre än mig

Han tjänar mer pengar än mig

Och han väger inte mer än mig

Han älskar mig med alla mina för- och nackdelar. Han känner mig utan och innan och han är inte bara min livskamrat och vän, han är även min medmänniska. Jag kan inte gärna säga att han är min tvillingsjäl för så lika är vi inte men vi kompletterar varann så där lagom.

Så med andra ord så har jag funnit det jag sökt och jag kommer att hålla mycket hårt i det.

Nu bär det av till vännen Erika med kladdkaka och grädde.

Hej

Ja det måste jag väl ändå säga. Jag har kommit hem och sovit i min egen säng varje natt och jag har haft bra körningar på dagarna, så jag kan inte klaga, även om jag inte brukar klaga på jobb eftersom jag så sällan har dom.

Men det är lite med hjärtat i halsgropen som jag inser att jag bara har två veckor kvar och jobba. Som sagt, när jag sökte detta så sa man att det fanns en chans till förlänging men jag vågar inte hoppas på de.

Men jag har en underbar tur att allt fungerar så bra hemma när jag är borta. Min älskling sköter hundarna och allt runt omkring så när jag kommer hem på kvällarna blir han överaskad.

Vad har då hänt? Jag har faktiskt inte så mycket att rapportera om. Jo förresten.

Jag har ju ganska många arbetskamrater eftersom det är ett ganska stort åkeri som jag jobbar för men så har jag hunnit en vän utöver dom andra. En så jävla kul kille som nästan gör mig trafikfarlig när vi pratar telefon. Han kan konsten att berätta en händelse så det känns som om man själv var med när det hände. Han kan beskriva saker så det bara blir så komiska. Det har hänt två gånger nu att jag har fått stanna bilen och skratta färdigt innan det går riktigt illa.

När man sitter i en lastbil hela dan med endast de kommersiella radiokanalerna som sällskap så är det en skänk från himmlen om någon vänlig själ vill tala med en och om dom dessutom kan få en skratta så känns allt mycket lättare. Han är en av alla dessa underbara män på mitt jobb. Jag kommer att sakna er allihop.

Idag var det kretsmästerskap i älgbana.

Jag skulle vilja säga att jag är nöjd men det tar emot.

Man kan väl säga som så, eftersom jag är enda damen som brukar delta så brukar jag vinna på skitpoäng. Det är så omotiverande att tävla endast mot sig själv när man är den värsta motståndaren.

Älgbanan gick skit och jag skäms för att vara jägare men kan lugna samhället med att jag inte har någon officiell plats i älgjaktlaget så chansen/risken för att jag ska skjuta älg i höst är riktigt liten. Men så kommer vi till de stillastående serierna. Jag vet inte vad som hände men jag fick ihop 5 stycken femettor, 2 fyror och 1 trea. Jag fick ihop 15 poäng av 20 på den delen av tävlingen, så bra har det aldrig gått förr men nu tror jag nog att vändningen kom.

Som sagt så vann jag ju eftersom jag var enda damen som ville lukta krut denna förmiddag i kretsen men jag är ändå lite nöjd eftersom jag faktiskt fick bra resultat på kalven.

I morgon ska vi fara och skjuta utanför Tönnebro. En kulstig som kan bli riktigt rolig och man kan hålla i nerverna. Jag återkommer med resultaten i morn.

Nu kom älsklingen hem med en chipspåse som jag gärna vill titta lite i.

Hej

Ja nu är det riktigt nära igen.

I morgon blir första arbetspasset efter en längre ledighet. Vad jag vet så här långt så kommer jag hem i morgonkväll eftersom bilen ska på verkstad torsdag och fredag. Det blir till att ta en annan bil de återstående dagarna, men det ska väl gå bra tror jag.

Jag har faktiskt saknat jobbet lite dom här dagarna.

Det är nu jag känner jag fått klämm på det och eftersom jag trivs så bra så vill jag jobba så mycket jag kan meddans jag har ett jobb. Ingen vet ju vad som händer i höst men om jag får hoppas så blir jag kvar på Forslunds.

Idag for jag till min äldsta vän.

Hon fyller 90 i september och är hur go och häftig som helst. Jag träffade henne när jag jobbade i hemtjänsten i Uppsala och vår kontakt har hållit i sig efter att jag slutade jobba där. Det är så skönt att åka till henne med en bakelse och sen bara sitta ner och prata en stund. Många gamla saknar nog att bara få prata av sig lite, men personalen i hemtjänsten har inte tid med sånt längre. Hon är så go och glad jämt när vi träffas så jag får ut så mycket av våra möten själv, sen om jag kan skänka henne lite glädje så gör jag det gärna.

Det är så skönt att få prata med nån som bara känner mig som den jag är. Hon har inte varit med under min uppväxt, hon har inga andra minnen av mig än den ansvarsfulla medmänniska jag var när jag jobbade med henne. Men hon förstår när jag kommer med privata saker som trycker och hon lyssnar och ger stöd om jag skulle behöva. Jag tror att hon har blivit lite som en extra mor/farmor eftersom mina riktiga är döda sen många år.

Eftersomjag vet att jag kommer hem i morgonkväll så behöver jag inte packa den stora väskan i kväll. Men jag brukar ha allt med mig ändå i bilen. Sovsäck, kudde och extrakläder får ligga kvar i bilen så vet jag att det ändå finns där om jag skulle behöva dem. Däremot behöver jag inte packa ner så mycket mat. Det räcker med matlåda och lite russin. Russinen rekomenderar jag eftersom dom innehåller naturligt socker som är oslagbart mot tillfällig trötthet. Efter många mil bakom ratten utan uppehåll så kan det blir lite segt i hjärnan och där kommer russinen in i leken. Annars finns bara ett motmedel mot trötthet, sömn. Komihåg det när ni tar personbilen och kör långt och länge trotts att ni kanske inte orkar. Stanna och sov en stund, sen kan ni fortsätta utan att utsätta andra trafikanter för onödiga risker.

Nu ska jag släppa ut hundarna innan jag hoppar i duschen för att sedan sova ett par timmar.

Hej

Så var det då vardagen efter massakern. En hel nation har fått en ordentlig omskakning och nu måste man fortsätta leva med såren, som så småningom blir till ärr på insidan.

Jag satt och funderade i morse på hur långt jag själv kommer att komma i livet innan det tar slut. Ingen av oss vet när klockan tickat färdigt och jag funderar inte på det så ofta. Men visst kommer tanken när flera unga människor gått bort hastigt.

Eftersom jag själv gjort valet att inte skaffa barn så kommer jag inte lämna någon liten efter mig. Om jag haft turen att få spendera mitt liv med någon annan så hoppas jag att vi levt ett liv som han kan se tilbaka på och minnas mig med ljusa minnen. Men en sak vill jag, och det är att jag inte har några hundar som jag lämnar efter mig. Någon skulle få ta hand om dom och jag skulle inte få frid i själen om dom inte kom till snälla människor.

Men vi får väl hoppas att det är mycket lång tid tills dess.

I förmiddags ringde älskllingen hem från jobbet och ville ha nummret till tandläkaren. Han har haft problem med en tand en längre tid och nu insåg han att det inte blir bättre utan att göra ett besök på folktandvården.

Som den snälla sambon jag är så körde jag han dit och fanns kvar när han var färdig. Han fick tanden utdragen och nu har bedövningen släppt men han har inte ont.

I går var vi till mor med man och fikade lite. Meddans vi satt där så kom beskedet att min morbror åkt med ambulans till Akademiska för smärtor i bröstet.

Som tur va så var det falskt alarm och han fick senare komma hem. Men man hinner tänka så mycket och han är en människa som jag tycker väldigt mycket om och jag vill ha honom här en bra stund till.

Nu ska jag ta plats brevid min trötte älskling och zappa lite på burken.

Hej