Det blir ett ganska lång inlägg men nu får väl dela upp det och läsa lite i morn med.

Året började med att vi alla mer eller mindre blev insnöade och fastfrusna. Det var andra vintern i rad som snö och kyla gjorde jakten omöjlig. Och med två unghundar i huset som desperat behövde alla jaktdagar som fanns för att kunna utvecklas, så det blev att aktivera dom socialt istället. Lilla Tikka var ju bara valp men Booster hade sin andra jaktsäsong och fick följa med till Enköping för att kunna jagas med.

Jag fick ett timvik på Hemtjänsten i Östhammar och hade stora problem med orienteringen på gator och torg. Det var ett bra jobb men precis som vanligt så hade jag redan planer för sommaren, att få köra lastbil. Jag minns så tydligt den där morgonen när jag satte mig i bilen för att åka till jobbet när jag fick syn på termometern, -30 grader!!! Helt otroligt. Och sen dagen efter när det bara var -10. Svårt att tro eftersom denna vinter bara varit en enda lång höst.

Redan i mars såg jag annonsen i tidningen om sommarjobb på Forslunds Bulktransport, jag sökte men fick till svar att dom redan hade många sökande.

Vårens Viltspårskurs blev fulltecknad på 3 dagar och det slutade med att det var 6 ekipage istället för 5 som fick lära sig spåra skadade djur i skog och mark. 5 av dessa klarade även Anlagsprovet och en, den Vita Herdehunden Nozz tillsammans med sin ägare och förare Tina Sjunder, gick hela vägen till SEVCH, Svensk Viltspårs Champion. STORT Grattis

Jaha, sen då?

Jo Forslunds Bulk hörde av sig och ville att jag skulle komma på intervju, spännande tänkte jag och pluggade på lite extra för att kunna göra ett rättvist intryck av vem jag är och vad jag står för. Men när jag lämnade Gävle Hamn hade jag ännu inte fått något Ja eller Nej till sommarjobb.

Jag sökte ett jobb till men hoppade på Forslunds och mycket riktigt så ringde dom och ville att jag körde åt dom under sommaren. Jag minns att tjejen i telefonen uttryckte ett skärskilt gillade för min energi och mitt glada sinne. Jag fick även veta att vi skulle bli två tjejer som skulle köra hela sommaren. Kul att inte vara ensam tjej tänkte jag. Det var riktigt skönt att redan i mitten av April ha sommarjobbet klart. Jag skulle få jobba i 9 veckor och det skulle ge mig erfarenhet av att ”Ligga ute” på vägarna i flera dagar.

Jag minns inte riktigt när jag slutade på hemtjänsten men med både viltspårskurs och inlärning på Forslunds så blev det lite mycket. Någon av de sista dagarna i Östhammar så ringde en kille från Arlanda och erbjöd mig sommarjobb. Han förklarade att jobbet gick ut på att tanka flygplan. Men jag förklarade att jag redan hade fått sommarjobb och att jag kunde återkomma i höst. Men han gav sig inte utan ville att jag skulle komma på besök dagen efter. Sagt och gjort, jag drog till Arlanda nästföljande dag och fick träffa lite arbetskamrater och chefer. Alla ville att jag skulle börja där men jag blev tvungen att tacka nej eftersom jag redan skrivit anställningspapper med Forslunds.

Jag började köra lite innan själva sommarviket började och så plötsligt var det dags att följa schema och vara borta upp till 4 dagar i sträck. Jag lärde mig lastningen ganska fort men själva lossningen hade jag svårast för. Produkten jag körde kallades kalkslurry och levererades till pappersbruken i nästan hela Sverige, lossningen gjordes med hjälp av tryckluft och det har jag aldrig testat innan. Trycket var ganska högt och gick nått galet så hade du kalk över hela Mellansverige nästan. Men så en dag kom en kollega fram till mig och frågade om jag ville ha hjälp. Han var vänlig och vi började prata en del. Han lärde mig sen hur jag skulle göra lossningarna på ett säkert sätt utan att få kalken på fel ställen. Han kommer att vara min vän mycket länge.

Själva körningen gick bra men lossningarna kände jag mig alltid lite osäker med, men tillslut fick jag till det även med det men då var det dags att sluta. Jag har aldrig tidigare sovit i lastbil. Många chaufförsjobb innebär att man kör så långa sträckor att man mer eller mindre lever i lastbilen. Alla mina tidigare jobb har varit dagjobb som gjort att jag kommit hem varje kväll, men nu skulle jag få erfarenhet av att sova borta. Men under mina 9 veckor sov jag endast 5 nätter i lastbilen. Och då var en frivillig eftersom jag inte skulle orka åka hem och tillbaka på så kort tid. När hösten kom blev jag erbjuden att få vara kvar på tim vik men när jag bara fick 2 stycken 8 timmarspass på två veckor så blev jag tvungen att söka mig nått annat.

Under sommaren hade en zoobutiksägare kontaktat mig och erbjudit mig att köpa hans företag. Läget var bra och även krediterna, men den ekonomiska redovisningen visade på en nedåtgående spiral som jag inte ville betala 1-2 miljoner för. Jag stötte och blötte det hela under mycket lång tid men bestämde mig tillslut för att tacka nej.

Killen från Arlanda hade ringt en gång till innan hösten och verkligen ville ha dit mig. Han lovade högre lön och bättre villkor. Hemma hade jag visat min osäkerhet gällande avståndet till Arlanda och arbetstiderna, ibland började man 05:15 och med en restid på minst 1 timme och 15 minuter så blir det okristligt tidigt.

Men när jobben inte längre trillade in så satte vi oss ner där hemma för att diskutera jobbet. Jag kan ärligt erkänna att det tog emot lite att än en gång lära mig något helt nytt. Det hade blivit mycket nytt den senaste tiden och jag var rädd att jag inte skulle ha tålarmodet med ett nytt jobb. Dessutom var det en inlärningstid på minst tre veckor. Vi kom till beslutet att jag skulle ta kontakt med dom på måndagen, detta var en fredag. När måndan kom hade jag precis svalt frukostmackan när personalchefen på Arlanda ringde och för tredje gången erbjöd mig timanställning. Denna gången sa jag ja.

Veckan efter var jag dit och denna gången fick jag åka med ut på plattan för att se vad det hela handlade om. Inget avskräckte mig den första dagen så när jag sen fick erbjudande om inlärningstid och timanställning så tog jag det direkt.

Jag blev tilldelad en lärare / instruktör, samma kille som jag åkte med första dan, och sen jobbade vi tillsammans i nästan 5 veckor.

Hur märkligt det än låter så har jag verkligen haft tur som fick jobbet på Arlanda, som jag inte ens har sökt. Det är ett riktigt toppenjobb. Det är lite svårt att förklara men för första gången har jag ett jobb som jag verkligen trivs med. Det är en skön känsla att veta att det jag gör är viktigt och man verklien litar på att jag vet vad jag gör och att jag gör det ordentligt. Min chef sa att allt på ett plan finns i dubletter, piloter, kommunikation, osv, men det finns bara ett bränsle och det måste fungera.

Jag måste ju bara nämna min lärare / instruktör som gjorde ett helt otroligt jobb med att utbilda mig till tanknings(man). Mats Törnroos, Ålänning och båtflykting. Han hade ett helt otroligt tålarmod och det är inte helt lätt att lära mig nått nytt. Jag ser mig själv som en ganska trög typ som måste ha saker repeterade för mig för att det ska fastna. Men det är så skönt att bli utbildad av någon som verkligen kan sitt jobb och som kan läara ut. På alla tidigare jobba jag haft så har man varit världigt snabb med att berätta vad som kan hända om nått går riktigt fel, det har skrämt mig. Men det inträffa aldrig under min tid med Törnroos. Nej han gjord e ett bra jobb måste jag säga och sen hade vi helt klart fördel av att våran personkemi bara funkade redan från början. En kort tid in i utbildningen upptäckte vi att vi gärna delade med oss av våra privatliv och händelser som inte alls hade med jobb och göra. Han har fått höra mycket konstigt hoppa ur min mun men han har bara lyssnat. Att vi är väldigt lika som personer, har samma sjuka humor och faktiskt tycker lika i mycket har lett till att vi blivit mycket goda vänner. Jag har en gång sagt att man får och förlorar vänner under hela livet men jag hoppas verkligen och tror att vi kommer att vara vänner under mycket lång tid framöver. Jag hoppas att jag kommer att kunna finnas där den dagen han verkligen behöver mig.

Jaha sen då?

Det var även i år som Tikka upprepade Boosters bedrift med att kamma hem ett CACIB på utställningen i Sandviken/Högbo. Lite tråkigt var dock att hon var anmäld till 3 utställningar men jobb och danskurser kom i vägen för 2 av dom. Men med lite tur så går det bättre med utställandet 2012.

Och så har vi då kommit fram till slutet av 2011. Jag jobbade hela jul och nyår men det var det värt, så nu ser jag fram emot kärlekskryssningen som Daniel och jag åker på den 11 januari. Vi ska bara ha det skönt och skämma bort oss i ett par dar. Sen har jag planer att eventuellt följa med ett par kompisar utomlands i vår och jag hoppas verkligen att Daniel vill följa med.

Nu smög det sig även in lite av 2012 i årsbokslutet men det får gå ändå.

Tack alla som varit en del i mitt liv under 2011 och vill ni så ses vi även 2012.

Gott nytt år

Hej

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jo det är väl ändå så. Detta är sista dagen på detta år 2012. För er som inte var uppmärksamma så kan jag meddela att den 12 december i år var sista gången på 100 år som vi kunde skriva samma siffra i år månad och dag:12-12-12. Men vad gör väl det....

Jo det har varit glest mellan inläggen här på bloggen, ändå har det hänt lite saker. Jobbet är det samma, tankar flygplan och gör mitt bästa för att få nog med timmar för att kunna försörja mig. Hundarna är oxå dom samma. Gamla Arena är s...

Jodå minsann, hon har inte helt glömt bloggen, men den har fallit på prioriteringsskalan. Men nu ska det gnällas och skrytas som bara den. Ni får gärna ha i åtanken att det var en månad sen jag bloggade sist.   Jaha ska vi börja med lite gnäll ...

Jo, det märks att Juli är över, för jag har varit ledig idag.   I mitt förra inlägg spånade jag runt lite om hur många timmar jag jobbat i Juli, nu vet jag 212,75!!! Som sagt, jag längtar till löning 24/8.   Eftersom dagen var ledig så gjorde...

Roligt va? Och ni som inte förstår, läs föregående inlägg Hej...