Vi har fått vår, eller ja vad man nu ska kalla det i februari, och det har medfört att vägarna blivit helt vansinnigt hala. Ett fenomen som kallas underkylt regn har ställt till det nått alldeles. Och då undrar man ju varför vissa bilister riskerar sina liv med att sätta dubbfria vinterdäck på sina bilar?

En jobbarkompis och jag satt i gaskammaren på jobbet och diskuterade detta en dag och det han sa var för jävla bra tycker jag. Han menade att alla de som kör med dubbfria vinterdäck ska ha högre försäkringspremie eftersom dom åker av vägen 4 gånger så ofta som dom med dubbdäck. Han jämställde det med att man skulle ha valmöjligheten att ha olika typer av bromsar på bilen, en som tar bra och en som tar dåligt.

Jag tycker att hans tanke är värd att fundera lite på.

Jag som kör på mycket småvägar och som inte kan räkna med nått vidare bra grepp skulle aldrig ens drömma om att sätta på nått dyligt på min bil, men dom som mest åker stora vägar och som mer eller mindre bara åker på ren asfalt hela tiden, dom kan helt klart göra en insatts för miljön genom att välja dubbfritt. Men ändå...

Jag tror att det hela i grund och botten handlar om vem det är som håller i spakarna så att säga, varelsen bakom ratten om jag ska förtydliga. Den erfarne och riskmedvetne föraren kör inte fortare bara för att den har dubbdäcken på, men den som kanske inte har lika stor erfarenhet kanske invaggas i en falsk trygghet och tror att bara för att dubbarna sitter där så går det att hålla samma hastigheter. Och trotts att så slits vinterdäcken mer fortare pga den mjukare gummiblandningen så partiklarna blir klart fler under vintern och så får man längre bromssträcka med dubbdäcken på asfalt.

Jag tror att om man både vill vara snäll mot miljön och inte fara i diket på vintern så ska man nog inte köra bil alls. Men jag har inte den lyxen att förlita mig på kollektivtrafiken så jag kör med dubbar och med förnuft.

Over and out

Hej

Nu är jag tillbaka, både i livet och på bloggen.

Jag måste väl börja med en hälsostatus: OKEJ

Doktorn hittade mitt blåsljud och sen ytterligare ett, men eftersom han inte remiterade mig vidare så kan det väl inte va nått farligt, eller? Nej jag är inte dum i hela huvudet, jag vet att den svenska sjukvåden är den bästa i välden, men ibland undrar men ju. Men jag har tagit beslutet att om jag blir dålig igen så ska jag vända mig till proffsen på Akademiska i Uppsala istället. Som det är nu så fungerar ju jobb och privatliv och då får det väl va bra då.

Det är ett tag sen jag bloggade och man kan ju tycka att en hel del skulle ha hänt, men jag måste nog göra er besvikna. Livet har väl mesta bara tuffat på.

Jag har iaf insett att mitt deltagande i stafettwasan kommer att bli en rejäl utmanning. I helgen va vi till storvreta och åkte lite skidor och jag blev pinsamt medveten om hur dåligt tränad jag är. Hur i hela helvete ska jag orka 2 mil när jag hade sånt slit med 3 km? Det var nog en sällsynt dålig ide det där, men vad gör man, jo man biter i det sura äpplet och genomför loppet för sina lagmedlemmars skull.

Men lite roligt har ändå hänt.

Jag har börjat utbilda mig till tävlingsledare på Knivsta BK. Då blir man alltså den som på lydnadstävlingarna berättar för de tävlande ekipaget om vad dom ska göra. Det är en otroligt rolig kurs och jag ser verkligen fram emot varje kurstillfälle.

Sen är det ju årsmötestider och jag har varit duktig och varit på 2 årsmöten.

Brukshundklubbens möte hade jag kunnat varit utan men jag är ändå intresserad av vad som händer i klubben och ska man få nån möjlighet att påverka så måste man väl gå på mötena.

Jaktvårdskretsens möte måste jag väl nästan infinna mig på eftersom jag sitter i styrelsen. Dessutom var det ju lite prisutdelning och jag hade gjort bra ifrån mig så det blev ett jävla spring för att hämta priser.

Det blev 2 silver och ett guld, sen blev jag även tilldelad förtjänsttecken i brons från jägareförbundet.

Här kommer en mycket dålig bild.

Nej nu får det bli att forsätta elda innan karl kommer hem, sen är det fredagsmyyyyys!!!

Hej

Det är inte likt mig att gå och oroa sig, men nu har jag mått dåligt så länge och börjar bli lite av en hypokondriker. Men i morn får läkarna göra en ordentlig koll både på pumpen och lungorna. Det kalla vädret har även medfört att det stundtals är lite svårt att få ner syre i lungorna. Det bränner och river, så numera får man ha en halsduk lindad runt ansiktet för att värma luften en aning innan den kommer ner i luftrören.

Den gångna natten har varit en enda stor mardröm. Jag drömmer om att läkarna hittar allt från tumörer i lungorna till att jag fått en hjärtinfarkt. Men av erfarenhet så brukar det innebära att jag kommer att blir helt friskförklarad efter mitt läkarbesök i morn, men varför trycker det över bröstet och varför blir jag så tungandad ibland?

Nu lämnar vi hälsoproblemen.

Ljusgjutningen gick bra i går tillsammans med mamma. Det blev tvåfärgade ljus och nästa gång ska vi nog prova nått nytt. Tyvärr så har jag inga bilder ännu men kanske senare.

Nu väntar plåtkråkorna på Arlanda och jag vill ha god tid på mig nu när väglaget är lite spännande.

Vi kanske hörs mer i kväll.

Hej

Det får bli ett lite kortare inlägg idag med, men i morn blir det väl ett längre då.

 Lika är det med jobb den närmaste tiden. Jobbade i går, ledig i dag, jobba på söndag, ledig på måndag och jobba på tisdag. Men då blir man ju lite ledig och kan hitta på nått tok som förgyller tillvaron.

Tittade igenom de nya lydnadsreglerna och jag vill så gärna tävla, men ingen av hundarna är så genomtränade att det igentligen är nån ide, men det är roligt ju.

Om man kanske skulle utmana sig själv och faktiskt träna en kort stund varje dag så kanske man kan ta en tävling var med dom och sen avgöra om det blir nått mer tävlande eller pensionering av dom båda.

Denna ledig dag ska jag åka till min mor och gjuta mer ljus. I fredags förra veckan gjöt vi några och det var så roligt att vi bara måste göra om det. Kul att göra nått tillsammans med mor, det var länge sen.

Nej mer ved i pannan innan jag far.

Hej

Ja, jag ber verkligen om ursäkt för mitt mycket oproffessionella inlägg igår. Ibland är det nog bättre att inget skriva än att bara skriva nått helt värdelöst.

Men idag ska väl kunna intressera er lite iallafall.

Jag har väl nämnt att vintern tillslut hittade hit. Första kom det bara lite snö, allstå knappt så det täckte grässtråna, men så en dag bestämde vädergudarna att vi också skulle gå skotta lite snö denna vintern och all snö som någonsin tillverkats skulle falla ner precis där jag bor. Okej det kom väl lite på andra ställen också men där behöver inte jag skotta så det skiter jag i.

Men jag är en envis jävel och tänker: det kanske hinner smälta bort om jag bara väntar lite till. Men istället bildas det is och jag halkar ihjäl mig innan våren tar hand om problemet.

Hundarna har lite delade meningar om det här med snö. Den är roliga att springa i och kasta runt sina kompisar i, men när den fastnar mellan trampdynorna och bildar isklupar då är det bara skit med snön.

Och inte nog med det, kylan har hittat oss.

I början på veckan hade jag -14 grader när jag skulle åka till affären. I går visade bilen -17 grader när jag skulle styra bilen, föraren och de totalt stelfrusna fingrarna norrut. Det är inte helt enkelt att jobba ute i det här vädret. I går blåste det en aning och små, små is partiklar kom flygandes in i ögonen och fick kinderna att stela till mitt i en min och sen fick man behålla den minen tills man fick komma in i bilen och tina upp kinderna. Ibland såg jag sur ut men oftast hade jag ett leende på läpparna.

Jobb i dag igen och nu ska jag komma ihåg att boka en läkartid tills på måndag på Arlanda.

När jag var ca 8-10 år så upptäckte man ett missljud på mitt hjärta. Inget allvarligt visade det sig men jag ska vara uppmärksam på hur min kropp känns och kolla upp om nått känns konstigt. Nu har jag haft ett tryck över bröstet ett par dar och det strålar ut i magen och bak i ryggen. Jag tror inte det är nått konstigt men jag skulle bli ganska grinig på mig själv om det visar sig att det gått att bota om jag bara gått till en läkare. I morse när jag vakande så var jag lite snuvig och hostig, så tankarna går mot lungorna också. Skit samma, det är ingen ide att spekulera, en kunnig person med en massa examina får kolla upp läget.

En kompis på jobbet är helt otroligt duktig med kameran, jag har snott några av hans bilder och ska nu för första gången publicera nått jag inte bett om lov för.

Tyck till vet ja

Hej

Det har hunnit bli februari... Vad har då hänt sen sist?

Ja det har väl bara gått på som vanligt, jobb och familj. Vad mer kan man säga...

Jag ska jobba i dag och i morn, ledig på lördag sen jobb igen på söndag, men som tur är så blir det inga tidiga mornar och det är väl lika bra eftersom jag har ett rent helvete med att komma i tid. Mina jourmän på jobbet skulle nog kunna tjäna en bra hacka på att slå vad om jag kommer i tid eller inte.

Men med lite tur så slipper jag dessa tidiga mornar i sommar, jag har lagt in ett intresse om att få jobba eftermiddag och natt hela sommaren.

Nej det blir bara ett kort ett nu men med lite tur så blir det ett till från jobbet idag.

Hej

Ja, jag slog upp sidan och tänkte skriva av mig lite, men vad har jag att berätta?

Ibland finns det bara inget och då känns det fel att bara svamla på om allt och inget.

Men jag kan väl dra upp jobbet igen, det har ju blivit ett väldigt vanligt ämne här på bloggen.

Jag fick ett arbetspass som blev en riktigt utmaning för mig i tisdags.

Först jobbade jag måndag 6-18, sen var det planerat att jag skulle jobba 14-22 på tisdagen men det saknades folk redan på förmiddan så jag slog till med ett riktigt maratonpass 06-22. Det skulle väl bli jobbit men eftersom jag är van att jobba 13 timmars pass så skulle det väl inte va så svårt att jobba 3 timmar till, men det var det. Eller det gick bra att jobba, det var värre sen när jag skulle gå hem. Jag var sjukt trött och försökte vakna till med att prata bort en stund med jourman, men efter en kvart så insåg jag att jag sov och bara svarade honom i sömnen. Men jag brukar bli pigg efter en halvtimmes sömn och kanske skulle det räcka för att kunna köra de 12 mlien hem, men o så fel jag hade. Jag sov en stund men sen var jag illamående och vinglig och tog då beslutet att ringa hem och meddela att jag sover kvar. Det blev till att ta fram sovsäcken ur bilen och rulla ihop sig i nattkillens rum. Det var faktiskt helt okej men det kändes konstigt när man vakande och fortfarande var på jobbet. Sen hade jag ett 14-22 pass i går och var hemma till midnatt i natt. Så hundarna fick en snabb hälsning innan jag hoppade ner i min egen säng och sov som en sten.

Och vi har faktiskt fått vinter.

Snön har kommit och det är så fint med allt det vita. Hoppas bara att det kommer nog så det finns skidspår snart. Jag skulle verkligen behöva några mils skidträning innan jag åker stafettwasan. Men jag åker ju så klart iaf även om jag inte fått nån skidträning, men det skulle nog bara göra gott.

Idag blir en dag att komma in i vad som finns och inte finns i kylen. Vad vi ska ha för mat vet jag inte än men det blir väl nått... hoppas jag.

Nästa arbetspass är på lördag 05:30-18:30, 13 timmar allstå.

Hej

Här kommer min recension av Hamilton, I nationens intresse. 

Filmen var riktigt bra tycker jag. Persbrandt gör det otroligt bra och jag var på spänn hela tiden. Vissa dramatiska sener får en att riktigt kissa på sig men det hör liksom till Hamilton tycker jag.

Jag ger den en stark 4:a         

Sen har jag även förälskat mig i filmens ledmotiv My Own Worst Enery, vilket ibland kan stämma in på mig själv när det gäller självkritik.

Men nu blev jag sugen att se flera filmer som snart kommer på bio.

Filmen om Järnladyn, Margaret Thatcher verkar intressant. Jag är nog lite mer intresserad av historiska filmer, jag minns när jag såg filmen Elisabeth.

Men det var gårdagen det.

Älsklingen är och hämtar hem mer ved, jag är förpassad till att hålla pannan igång så vi får lite värme här hemma. Det blev lite utkylt i går när vi först var på middag sen bio, men idag ska vi bara vara hemma så här ska eldas.

Jag har problem med min telefon igen.

Jag använder kameran mycket men då det är ett rent helvete att få bilderna från mobilen till datorn så stanna de flesta där dom är och jag kan endast dela dom på facebook, tråkigt. Jag ringde just en kollega på jobbet som faktiskt gick med på att titta på probelmet i morn, vad vore jag utan mina teknikexperter?

Nej pannan var det ja

Hej